.

det finns så mycket jag vill få ur mej nu. jag vet inte hur jag ska hantera dethär. men jag antar att jag får hålla det för mej själv. leta på en utväg.  trotts total oförmåga så är det ingen annan än jag själv som båste ta itu med dehär. jag som måste försöka komma på vad som är bäst. eller våga göra det som är bäst.

om man inte vill någon annan nåt illa så förstår jag fakist inte hur man kan göra så mot nån annan mäniska.

alvedon o ipren. ändå känns det som att huvudet ska sprängas. jag blir galen ! låt mej bara må bra !

ja ska gå till jobbet nu. det är tur att veta att man kan få sej ett gott skratt där iaf. dock sjukt plågasmt att behöva gå runt att lossas, hålla huvet högt.  huvudvärken försvinner då inte av de iaf.